Tips & Guider

Använding av alkalisk avfettning, bör appliceras på blöt bil, undvik kromlister.
Det speciella området den verkar bäst på är organisk smuts, så som trafikfilm, grus, dam etc. Perfekt till gummimattorna i bilen. Spraya på, eventuellt gnugga med penseln så att smutsen släpper lättare, sedan spola av.

APC är ett vanligt förekommande uttryck inom bilvård och står för “all purpose cleaner”. På svenska är det översatt till allrengöring och handlar mycket om medel som t ex Multiclean.

Grov polering. Tidigare användes ordet “rubbing” men de medel som används idag har en betydligt mer avancerad sammansättning. I princip är compound en form av högteknologisk flytande sandpapper och liksom just sandpapper finns det olika grovlek och märken att välja på.

Ämnet som det ofta talas för lite om, bromsdamm, eller så kallad flygrost. Bildas från din bils bromsar bland annat. Det gör så bilen rostar i längden ifall man inte tar hand om det på en gång.

Hur man kan upptäcka det?

Ett bra exempel är på ljusa bilar, de är som små “ytrost-fläckar” som bildas på lacken, och med tiden så skadar de ytskiktet på lacken så pass att rost bildas.
Det vill vi verkligen undvika. Spraya på med iron remover (samma som till fälgarna), låt verka några min. Spola sedan av. Klart!

Skum. Läggs oftast på med högtryckstvätt och är olika aggressivt beroende på vilket medel som används och hur koncentrerat det blandas. Oftast lägger man på vanligt schampo som foam efter avspolning av avfettningen för att ytterligare få bort smuts samt neutralisera eventuell kvarvarande avfettning.

Tvätt av fälgar kan ske på lite olika sätt beroende på hur mycket smuts och vad för smuts som satt sig. Vid riktigt skitiga fälgar som gått någon vinter exempelvis men inte blivit tvättad så kan fälgsyra behöva användas, och till det rekommenderas en fälgborste. Syran är väldigt stark så den bör användas varsamt. Vid normala fall kan fälgarna tvättas vid varje tvätt tillsammans med bilen, med “iron remover” som fälgrengöring, (funkar även som flygrostlösare).

Betyder rädd för vatten rakt översatt. När lacken är behandlad med vissa medel blir den hydrofobisk dvs vattnet har väldigt svårt att stanna kvar på ytan. Vattnet bildar droppar istället för att rinna ut till en hinna. Utöver en skön effekt är det praktiskt då smutsen som fastnar på dropparna hänger med när dessa åker av. Lacken blir med andra ord lättare att hålla ren.

Användning av kallavfettning; appliceras endast på torr lack då den är petroliumbaserad och fäster inte på blöt lack. Främsta egenskaperna är att de tar bort saltet på vintern, även asfaltsfläckar och olja/diesel.

Läggs som en tunn hinna över lacken och binder sig delvis när den fyller ut mikroskopiska porer i klarlacken. Används även den för att förbättra glans, smutsavvisning och vattenavrinning. Håller månader till år och har viss motståndskraft mot kemikalier men ingen motståndskraft mot repor. En lackförsegling är oftast syntetiskt (konstgjord) och man kan lägga på vax efteråt för “dubbelt skydd”.

Blir till ett tunt, högglansigt och glasliknande (keramiskt) skikt som semi-permanent binder sig med lacken. Denna hinna är betydligt hårdare än själva lacken och ger skydd mot små repor, syra från fågelspillning, kemikalier m.m. Smutsavvisning och vattenavrinning är väldigt hög och hållbarheten är flerårig. Speciella produkter ska användas eftersom exempelvis vaxet lägger sig ovanpå lackskyddet och med sina sämre egenskaper faktiskt dämpar vissa av lackskyddets fördelar tills dess att vaxet har tvättats eller nötts bort. Att applicera ett keramiskt lackskydd ställer höga krav på förarbete, klimat och metoder.

Ibland sitter smuts och annat så hårt i lacken att resten av tvättandet och kemikalierna inte räcker till. Då används en speciell fordonslera som man försiktigt gnider fram och tillbaka över lacken och då fastnar smutsen i leran som viks, knådas och byts ut beroende på hur mycket smuts som fångas upp. Efter att bilen har lerats behövs den i princip alltid poleras pga de mikrorepor som orsakas och metoden är därför inte en del av en normal underhållstvätt eller enklare rekond.

Viktigt att tänka på vid motortvätt är att täcka vitala delar, ett bra exempel vi brukar ha som tumregel är minst generator. Andra elektriska komponenter är också bra om man kan täcka. Ta en vanlig plastpåse exempelvis, spola med högtryck en bit ifrån området ni ska tvätta, och med svepande rörelser, inte på samma punkt hela tiden, då tränger gärna vattnet in i komponenterna, och de renderar i felkoder som följd i fall man har otur.

Finare polering. Kan i vissa fall användas för sig själv för att ta bort mindre repor men är oftast det steg som kommer efter compounding för att ytterligare förfina lackens glans och djup. Här arbetar man med olika medel beroende på situation och objekt.

Torkstöd innebär egentligen att man ändrar ytspänningen på lacken så vattnet lättare glider av. Oftast rör det sig om att man använder sig av ett medel med bra glid-funktion, till exempel ett vax. Det minskar risken för repor och ytan blir betydligt lättare att torka torrt nästa gång.

Bygger på att man har två hinkar, en med schampo och en med rent vatten. Efter schamponering av en panel så doppas handsken i hinken med vatten och vrids ur innan man tar upp mer schampoo. På så sätt kan man undvika onödig smuts.

Läggs som en tunn hinna över lacken för att förbättra glans, smutsavvisning och vattenavrinning. Håller veckor till månader och har svag motståndskraft mot kemikalier och ingen motståndskraft mot repor. Ett vax består oftast av organiska material såsom carnauba och bivax som mestadels försvinner efter en avfettning men på senare år har det kommit en del spännande produkter med diverse tillsatser för att öka hållbarheten/livslängden.

“Waterless” innebär att produkten i fråga inte behöver hanteras med vatten. Rör sig oftast om en detailer som enbart sprayas på lack för att sedan torkas av.